Mikael Wallin
”Mycket professionellt och vänligt bemötande. Kompetenta. Rekommenderas varmt!”
Basick 50
”Räddare i nöden. Har hjälpt mig flera gånger vid ischisas musarm mm”
Martin Rönnow
Maria Engman Lyrén
Stötvåg är en effektiv samt välbeprövad behandlingsform
ESTW, även kallat stötvågsbehandling, är en teknik som med hjälp av chockvågor kan behandla både kroniska och tillfälliga smärttillstånd i kroppen.
Stötvågsbehandling är en effektiv metod som ger en intensiv men kort energivåg direkt på det utsatta stället. Energivågorna färdas snabbare än ljudvågor.
Stötvågsbehandling i sig är inte en ny metod. Metoden har lämpats sedan 1980 då man för första gången använde det för att behandla njursten. Efter detta har både utrustningen och möjligheterna utvecklats samt behandlingsområdena breddats.
Under 90-talet fick stötvågsbehandlingen större spridning då den radiella stötvågsutrustningen utvecklades till det bättre. Detta gav goda behandlingsresultat och dessutom till ett billigare pris än tidigare.
Så här behandlar man med stötvåg
Undersökning och bedömning
Innan man påbörjar en stötvågsbehandling går man noga igenom patientens sjukdomshistoria. Patienten får redogöra för sina besvär så noga det går och utifrån detta försöker man säkerställa en diagnos samt lokalisera den aktuella skadan.
Behandlingsprocedur
Beroende på behandlingsområde så får patienten sitta eller ligga ned. En vattenbaserad kontaktgel används mellan munstycket och huden. Detta görs för att på bästa vis ta tillvara på tryckvågorna. Sedan placeras handmunstycket på huden över det området som ska behandlas. Området bearbetas sedan med ett tryck och frekvens. Behandlingen tar cirka 5-10 minuter och bör upprepas 3-5 gånger, med max 5-7 dagar mellan varje behandlingstillfälle för att ge ett tillfredsställande och bestående resultat.
Ibland smärtsam men uthärdlig behandling
Många upplever att stötvågsbehandling kan kännas och göra ont, men behandlingen är aldrig outhärdlig. Så fort behandlingen är över upphör smärtan. Biverkningar är dessutom mycket ovanliga. Den vanligast förekommande biverkningen är uppkomsten av mindre blåmärken kring behandlingsområdet. Vissa patienter upplever även ett ökat besvär i det behandlade området ett par dagar efter, men detta lägger sig alltid och är dessutom sällsynt. I dessa fall kan patienten självbehandla med exempelvis Panodil eller Alvedon. Dock måste tabletterna vara icke-antiinflammatoriskt verkande.
Vad ska du tänka på före, under samt efter vi utfört en stötvågsbehandling
Att röra sig och leva ett normalt liv med vardaglig belastning fungerar fint, men patienten bör helt avstå ifrån mer intensiv fysisk aktivitet eller belastning av det behandlade området. Detta gäller dock endast det närmsta dygnet efter avslutad behandling. Inga andra behandlingar bör tillämpas parallellt, som exempelvis kortisoninjektion eller blodförtunnande medicinering av starkare slag.
Har du problem med hjärtat, ökad blödningsbenägenhet?
Eller är du gravid? Isåfall bör du inte behandlas med stötvåg. Du bör heller inte intagit inflammationshämmande medicin dagarna innan stötvågsbehandling samt inte under pågående eller direkt efter avslutad behandling.
Stötvågsbehandling kan tillämpas på en rad olika skador och ett brett spektrum av belastningsförhållanden och då främst sådana där stora bindvävnader fäster i skelettet. De vanligast förekommande behandlingsområdena är fästpunkter för senor och ligament i stora leder. Med detta menas axeln (rotatorkuffen), armbågar (epikondylit eller tennisarmbåge) samt höfter och knän (tendinit eller bygelknä).
Stötvågsbehandlingens effekter:
- Cellmembrans permeabilitet ökar
- Cellmetabolisk aktivitet ökar
- Fibrös vävnad reduceras
- Lindring av smärta
- Proteinproduktionen ökar
Stötvågsbehandlingens fördelar:
- God evidens vid behandling av sjukdomstillstånd i mjukdelsvävnader
- Huden penetreras ej vilket inte bara minskar utan utesluter risken för infektion
- Vävnaden som behandlas tål normal belastning direkt efter behandling. Patienten kan därför fortsätta med sitt arbete eller aktivitet under hela behandlingsperioden
- Kan lämpas av specialister utanför sjukhus vilket skapar tillgänglighet för patienten
- Ingen ytterligare medicinering behövs
- Behandling med kortisoninjektion respektive operation kan i många fall undvikas
- Lägre risk för återfall jämfört med kortisoninjektioner och annan medicinering